Efter att ha varit i nånslags vinterdvala är jag (och vintersolen!) nu tillbaks med fler idéer om blogginlägg än någonsin. Så i bästa fall kommer det att ha varit bra med ett litet uppehåll.
Efter två somrars gräsklippning insåg jag i höstas att vår gräsklippare behöver servas. Vilket inte är att undra på så som vi har farit fram och klippt gräs där ingen klippt förut. Vi har utvidgat gräsmattan genom att helt enkelt skuffa gräsklipparen över land och mark som tidigare varit slybevuxen äng, optimistiskt räknat med att marken nog jämnar ut sig efter hundra klippningar.
Lyckligtvis har jag tidigt börjat vidga mina perspektiv till en för mig helt ny värld under gräsklipparen. Jag ska väl hitta nån som före det är dags för första gräsklippningen i maj vet vad som ska göras. Visst förstår jag att bettet ska vässas, men inte så mycket mer än så. Men jag har engagerat en mökkitalkare (inhyrd hjälp, som specialiserat sig på att göra sånt som urbana torpägare inte orkar, vill eller kan) att hjälpa mig med vedklyvningen. Han undrade redan om jag inte ville göra kontrakt om gräsklippning för sommaren, vilket jag inte ville. Men jag kan kanske testa om han kan det här med gräsklippare...
Om du inte har en gräsklippare så kan du åtminstone passa på och föra din cykel på service just nu. Då slipper du vänta senare i vår då alla plötsligt vaknar samtidigt.
