Spegelkulan söker sin plats i trädgården

En spegelkula i trädgården är detsamma som Mumindalen för mig. Jag kommer inte ihåg i vilken av muminböckerna som någon glömmer och drömmer sig bort från verkligheten då han stirrar in i speglade trädgårdens oändlighet, men jag har själv märkt tjusningen. Fast jag längtar inte bort från verkligheten. I varje fall så söker vår spegelkula fortfarande sin plats. Eftersom den lär ska skrämma småfåglar så kanske vinbärsbusken är rätt plats för kulan.

I helgen kunde vi lägga till storken bland fåglar som vi bongat på torpet. Jag behövde hjälp med att känna igen småfåglar, men de flesta stora fåglar kan jag. Storken flög dessutom ganska lågt över trädgården, så vi såg den bra.

Och apropås ingenting så har jag nu målat golvet i storstugan en andra gång. Jag hoppas att det räcker med två omgångar, men det vet jag först då jag åker ut till helgen.

Vårens sista stora ansträngning

Ikväll är jag så slut att jag nog bara orkar ladda upp några foton för dig, bästa läsare, att titta på. Jag hade sett framemot att njuta av solen denna helg, men dessvärre visade sig storstugans golvrenovering att vara just så arbetsdrygt att man inte just hann med annat. Nåja, det känns bra nu att ha slipat golvet och målat det första gången. Det ska målas en gång till och därefter vaxas. Vaxet är viktigt eftersom jag målar med linoljefärg, som annars skulle slitas för snabbt.

Golvytan i storstugan är just under 40 kvadrat, men det kändes oändligt mycket större.













Den här bildserien är ungefär lika fascinerande som min eftermiddag. Så om du känner dig inspirerad så ska andra omgången målas antingen nästa eller så därpå följande helg. Färgen är Allbäcks silvergrå, som är världens bästa målfärg. Då målningen torkar kommer den att bli matt. Färdigt blir det i tid för min sommarledighet, då inga stora projekt kommer att inledas. På riktigt.

Sett och hört

Vi hade gäster på torpet i helgen. De kom utrustade med en övertygande utrustning för fågelskådning. Resultatet av fågelskådningen – varav en stor del skedde från trädgårdsstolar framför torpet – är inte helt oävet.

1. Björktrast (räkättirastas)
2. Koltrast (mustarastas)
3. Rödvingetrast (punakylkirastas)
4. Svartvit flugsnappare (kirjosieppo)
5. Gulsparv (keltasirkku)
6. Lövsångare (pajulintu)
7. Bofink (peippo)
8. Större hackspett (käpytikka)
9. Ladusvala (haarapääsky)
10. Hussvala (räystäspääsky)
11. Tofsvipa (töyhtöhyyppä)
12. Skogsduva (uuttukyyhky)
13. Grå flugsnappare (harmaasieppo)
14. Sånglärka (kiuru)
15. Blåmes (sinitiainen)
16. Trädkrypare (puunkiipijä)
17. Rödhake (punarinta)
18. Grönfink (viherpeippo)
19. Morkulla (lehtokurppa)
20. Taltras (laulurastas)
21. Ärtsångare (hernekerttu)
22. Törnsångare (pensaskerttu)
23. Stare (kottarainen)
24. Trädgårdssångare (lehtokerttu)
25. Skogssnäppa (metsäviklo)
26. Talgoxe (talitiainen)
27. Grönsångare (sirittäjä)
28. Kråka (varis)
29. Ringduva (sepelkyyhky)
30. Korp (korppi)
31. Sädesärla (västäräkki)

Sädesärlan, hussvalan och talgoxen bongades under en kort promenad, alltså inte helt framför torpet. Dessutom hörde vi göken, men såg den aldrig. Är det förresten nån som överhuvudtaget har sett den? Vi har en gråspett (harmaapäätikka) som häckar i en enormt gammal asp, men nu höll den sig undan. Och tranparet som ifjol bodde på åkern och ibland t.o.m. ställde sig på berget bakom bastun och skrek har nog hittat ett bättre hem. Tidigare i våras syntes tranorna, men nu är ej längre kvar, vilket är synd.

Däremot var det en sicksackmönstrad representant för markfaunan som ringlade sig på stenläggningen utanför dasset söndag morgon. Det är märkligt hur mycket vi stampat omkring på gården sen dess. Men trots att instinkten driver mig till att ta fram ishackan med det långa skaftet (för framtida möten med mister sicksak!), så lät jag den tillsvidare stå kvar i förrådet. Om du tittar noga kanske du ser den!

Sunda hus andas!

Efter omständliga empiriska undersökningar, försök och iaktagelser har vi nu börjat förstå hur ett gammalt hus andas. Mitt intresse för ämnet vaknade då vi på torpet flyttade sovrummet till ett annat rum. Vi märkte snart att sängkläderna doftar annorlunda (Läs instängt!) i det nya sovrummet och undrade naturligtvis varför.

Det har varit en liten aha-upplevelse att inse hur viktig skorstenens funkiton som ventilationskanal i ett gammalt hus är. Det är viktigt för frisk luft att komma in, men lika viktigt är det att den mindre friska luften kommer ut. Därför ska man fundera efter mer än en gång innan man t.ex. river ut en gammal kakelugn och ersätter den med en alternativ värmekälla. Lika viktigt är det att fukten kan tränga igenom samtliga inrednings- och byggnadsmaterial, utan att fastna i ett lager plast eller så.

Vi har nu gått inför att dörrarna mellan rummen står öppna. I samband med tamburrenoveringen öppnade vi en dörr så att man nu kan gå runt hela bottenvåningen. Det gör att vi kan ha alla dörrar öppna så att luften (mössen och gårdstomten) kan röra sig fritt. Et voilá, luftkvaliteten inomhus har blivit bättre.

I år har vi dessutom tagit bort innerfönstren i bottenvåningen. Jag övervägde att göra det redan ifjol, men såg sen ingen anledning. Nu har jag insett att det förbättrar luftcirkulationen inomhus. Dessutom ökar det trivseln eftersom man lättare kan öppna fönster, ställa en pelargon på fönsterbrädet och framförallt bättre förnimmer naturen utanför. Härintill har vi pelargonen Black Magic, som blommar på fönsterbrädan i gästrummet.

Genfel eller hälsosam drajv?

Jaha, nu är det bevisat. Den här våren har varit så hektisk att jag har gått och sett framemot den dag då jag inte har något på hälft på torpet. Då den dagen närmar sig märker jag att nästa projekt redan har inletts. Så där nästan utan att jag riktigt stannade upp och funderade efter. Jag hann inte åtminstone överanstränga mig eftersom vi fick besök i eftermiddags. Vi började alltså med att gräva upp två stora rosenbuskar, för att på den platsen anlägga en rabatt för dahlior och andra sommarblommor. Så här långt hann vi:



Vi har nattgäster nästa vecka, som antagligen kommer att lämna återbud om dom läser detta. För nästa veckoslut är det tänkt att vi ska få rabatten färdig. För att sen igen påbörja något som gör det omöjligt för oss att bara sitta och njuta ett helt veckoslut. Fast det kan hända att jag inte skulle stå ut med att allt är färdigt. Vad är det för idé med ett torp där man absolut ingenting behöver göra?

I övrigt var helgen inte särskilt intensiv. Jag njöt av långsamma morgnar. Och trots det hann jag dammsuga hela vinden och upptäcka saker jag inte visste att vi hade (som en isborr - behöver nån?). Det målarbete som antagligen kommer att dra ut över hela sommaren fortsatte också med att jag målade golvlisterna till storstugan.

Socker på botten är denna vackra änglatrumpet som överlevt vintern och förhoppningsvis i år belönar oss med fler blommor än i fjol.

Svar på bloggutmaning om resmål

Vilka fyra platser skulle du vilja besöka? lyder frågan i en bloggutmaning som cirkulerar just nu. Jag kände mig utmanad efter att ha läst Majas svar.

Eftersom jag ej har kvar samma behov att "se världen" som tidigare, så jag har valt fyra resmål i Finland.

1. Klovharun. Tove Janssons paradisö i den östnyländska skärgården. Jag vill sitta ensam ute på Klovharun nån gång så länge att jag hinner läsa 2-3 av Toves böcker. Mest drömmer jag om att sitta och stirra ut över havet tidig morgon och sent på kvällen då vinden har mojnat och havet är spegelblankt, men visst får det storma riktigt ordentligt också.

2. Halti-fjället. Den högsta punkten i Finland, ligger mot gränsen till Norge. Fjället är heligt för samerna. Hit vill jag vandra en höst då frosten har färgat löven gula, orange och röda.

3. Mustila Arboretum. På detta 120 hektar stora parkområde finns över 100 olika arter av barrträd, 130 arter av lövträd samt tiotals olika perenner, klätterväxter och buskar från världens alla hörn. Mustila Arboretum finns i kalendern över sommaräventyr år 2008.

4. Koli. Nationalparken är Finlands kanske mest kända nationallandskap, förevigat av guldålderns skickligaste konstnärer, men lika vackert och relevant idag hundra år senare. Jag vill klättra upp på ett högt berg och se ut över Pielinen, räkna öarna och njuta av naturen runtomkring.

Samtidigt som jag funderade på dessa kom jag faktiskt att tänka på flera resmål runtom i världen som jag gärna skulle uppleva. Däremot är jag inte intresserad av att företa de långa resor som dessa resmål skulle förutsätta, men jag berättar helt kort vilka resmålen är i varje fall. Man vet ju aldrig om Harry Potter läser detta och bestämmer sig för att låna mig egenskapen att knacka på en spis med en trollstav och i ett ögonblick förflytta sig från plats till annan... Yeah right.

I varje fall, resmålen är:
1. Nya Zeeland
2. Syd Afrika, speciellt området runt Kapstaden
3. Japans tempelträdgårdar
4. Machu Picchu

Maj månads fägring

Hufvudstadsbladets trädgårdsbilaga den 5 maj presenterar trädgårdsterapi som vård för arbetsutmattning. Man behöver nog inte vara utbränd i arbetslivet för att uppleva detta. Själv har jag idag njutit av försommarens skönaste dag i trädgården.

Hela maj har varit otroligt fin hittills, men jag har idag förverkligat något som jag ville göra redan ifjol, men aldrig hann med. Jag har nämligen tagit första steget för att skapa en 200+ meter lång trädårdsgång genom ett fält av lupiner, förbi en brant full av förvildade vinbär, och mot en utsiktsplats som vinterns fällning av några stora granar gör möjlig.

Tanken är att skapa en från den övriga trädgården avskild oas. Vår snickare har lovat göra en bänk så fort vi hittar en modell som vi tycker om. Den här modellen är inte så illa, fast jag tror att jag vill ha den målad mörkgrön:


Lite känns det som om en stor del av maj månads fägring går en förbi då det är arbete som gäller måndag till fredag. En stor del av narcisserna har blommat färdigt, men dessa (som jag trodde var planterade för djupt) är som vackrast just nu.



Alla vackra blommor hör till "mina favoriter" och det är svårt att ställa en framom andra. Men om jag var tvungen att välja så tror jag att rosenkvitten ligger ganska bra till. Hon belönar med minst lika elegant och utsökt vacker blomning som ifjol.



Om det inte var för min sambo så skulle jag nog nöja mig med mindre. Men som det är nu är det alltid någon av min sambos bekanta från diverse trädgårdsforum som har ett eller annat skott som de vill bli av med. Följdaktligen var vi t.ex. tidigt i morse nånstans i Lojo och avhämtade två bananlådor fulla med plantor. Därefter åkte vi till Lojo torg för en kopp kaffe, men då vi hade händerna fulla av kassar med ännu mer plantor beslöt vi att gå tillbaks till bilen. Det blev kafferast på en servicestation, där vi inte kommer att stanna en andra gång. Därefter hann vi ännu till Byggnadsapoteket, där man hade trädgårdsdag, men den får ni höra mera om senare.

Flora galore

Efter den senaste tidens flytt, renoveringar och andra projekt är det skönt att stanna upp och bara njuta. Vädergudarna var på vår sida då vi firade en 4-dagars Valborg på torpet. Varje dag var det något nytt som exploderade i blom. Här några plock.















Jag räknade inte blommorna, men kommer ihåg att vi planterade över 1000 lökar i höstas. Krokusarna är redan förbi. Narcisserna blommar fint, vi har säkert flera hundra! Tulpanerna smakar lite för gott för att alla gånger överleva tills de blommar. Det är faktiskt bara närmast huset som tulpanerna klarat sig. Däremot mår scillorna och kejsarkronorna fint, allium kommer lite senare. Och 100 narcisslökar planterade vi antingen för djupt eller så på fel ställe, de ser pjuniga ut och orkar inte riktigt.

Och som de glada trädgårdsamatörer vi är vore ett långt veckoslut bortkastad tid om vi inte hade använt en del av tiden i trädgården. Vi planterade bl.a. ett nytt lärkträd och en Dodong-rönn. Dodongen är en riktig karamell! Ja och diverse nya perenner och stenpartiväxter hittade ett nytt hem i rabatterna. Av en trädgårdsbekant hade vi med hem en stor och präktig mahonia. Den vintergröna skönheten fick hedersplatsen vid sidan av uppfarten, intill garaget.

En lättnadens suck

Flytten är över. Allt gick bra, men det var tröttsamt. Vi inledde flytten klockan 10 och allt var inne i den nya lokalen klockan 12.40. Klockan 13.00 satt 8 personer ner sig och åt siskonkorvsoppa och hallontårta. Det var flyttens höjdpunkt. Alltför sällan är vi så många till bords hemma hos oss, men detta var en lovande början.

Möblerna står på sina rätta platser, än har vi hälften av flyttlådorna att packa ur. Men det enda som gäller just nu är att få dessa några varddagar undanstökade och sedan åka ut till torpet för ett långt Valborgsveckoslut.

Jag väntar mig att narcisserna står och bugar mot oss då vi anländer till torpet, att kejsarkronorna redan har stora knoppar och att en och annan tulpan står och hoppas på att hinna blomma innan något glupskt rådjur har vägarna förbi.

Flyttbestyr

Jaha, den lediga veckan gick snabbt. Mycket blev gjort och lika mycket är fortfarande ogjort. Det känns nästan som om jag återvänder till jobbet för att pusta ut. Mina andliga batterier är fulladdade, men rent fysiskt var den gångna veckan ansträngande. Men det var å andra sidan säkert hälsosamt med mångsidig vardagsmotion.

Saldot från förra veckan är målade tak i fyra rum (tre i stadslokalen, ett på torpet), målade väggar i två rum. Dessutom skrapade vi bort tapeterna, spacklade väggarna, grundmålade och målade 2 gånger med egentlig färg i tv-rummet. Bilden här intill är på de spacklade väggarna i tv-rummet. Vi hade först tänkt anlita nån som har mer erfarenhet av att avlägsna tapet, spackla och måla, men sen blev det bara så att vi gjorde det själv. Kanske för att vi då vi hade nycklarna till lokalen inte ville vänta på att nån kunde ta sig an jobbet. Å andra sidan hade vi "konsulthjälp" av några goda vänner. Och det skadade inte alls att bli en erfarenhet rikare, som dessutom sparade oss en god slant. Men det värsta är ju att tidtabellen varje gång är lite för snäv.

Den egentliga flytten sker på söndag denna vecka, men redan nu har vi flyttat stora tavlor, växter, en del glasföremål, armaturer och annat som är svårt att packa. Ja och alla böcker, som jag hade packat i papperskassar. Det hade blivit för svårt att packa flyttlasset med papperskassar. Dessutom fanns det väggfasta bokhyllor i lokalen så böckerna står bäst där dom inte är i vägen för någon.

Med alla renoverings- och flyttbestyr är det väl ingen som tror att vi faktiskt hann ut till torpet också! Våren är full av löften och en stor del av lökarna som vi planterade i höstas är redan på väg upp. Det är egentligen bara på ett ställe som narcisserna inte alls har visat sig ännu. Jag undrar om det beror på det skuggigare läget eller på att vi planterat lökarna för djupt.

Ett helt kapitel för sig är renoveringen på torpet, som också den framskrider. Dock inte med den tidtabellen jag hade ursprungligen tänkt mig. Man ringde i lördags från Byggnadsapoteket och berättade att limfärgen jag beställt hade anlänt. Den kom hela långa vägen från Sverige, vilket känns galet, men jag är supernöjd med resultatet! Limfärg är nog det roligaste som man kan doppa penseln i. Den är lätt att måla med och resultatet är en mättad, matt och makalös yta (i taket). Den är dessutom helt organisk, giftfri och bra för allergiker. Jag rekommenderar!

Andrum

Jag har vinterledigt denna vecka. Då jag gick från jobbet i fredags var jag alldeles slut. Jag insåg att jag bara haft tre vardagar (i sambande med julen) ledigt sen augusti ifjol. Ett andrum är på sin plats, men samtidigt borde jag flytta, renovera den nya lokalen, slutföra några projekt både inomhus och utomhus på torpet...

Vår snickare blev på lördag färdig med allt han lovat i samband med tamburrenoveringen på landet. Det hela blev så vackert att jag ville gråta, men snickaren såg min glädje även utan tårar.

Även om snickararbetet är slutfört så återstår mitt arbete. Jag skall alltså under våren måla tak, väggar och golv i tamburen. Jag började med att igår grundmåla det ursprungliga taket med en blandning av 50% vit linoljefärg och 50% terpentin. Tydligen kan man inte måla ett en gång med limfärg målat tak med samma limfärg pånytt utan att först behandla taket med ovanstående blandning. Det blev helt bra, men terpentinen smakar ännu i munnen. Uff.

Några bilder kan ni, kära läsare, dock inte räkna med denna gång. Att försöka måla ett tak med en så rinnig blandning som linoljefärg + terpentin är som att bjuda in ett råddjur i fina rum. Jag har alltid ansett mig vara en noggrann målare, som inte klottar ner hela min omgivning, men efter gårdagens utmaning är jag inte helt säker. Men försök själv, det är inte precis lätt! Jag visar bilder på resultatet sen då det är färdig.

Njut av våren! Själv kommer jag att ta mig tid för en promenad varje dag, att ge mig tid för att njuta av våren som med stormsteg kliver in i västra nyland. Att stanna upp och njuta av det som är vakcert, skönt och underbart runtomkring mig, men som jag vanligtvis inte märker eftersom jag har för bråttom. Andrum.

Våren är här! Tamburen snart färdig

Det här är vår andra vår på torpet. Jag gläds åt att vårens alla under inte verkar ett dugg mindre fantastiska än i fjol. Tvärtom, allt är alldeles kolossalt spännande. Och jag tror att jag ser mer än tidigare, upplever även nyanserna där jag tidigare enbart såg helheten. Ja, och så innehåller faktiskt förra höstens lökplantering ett löfte om större blomsterprakt än tidigare år. Dessutom har tranorna och tofsviporna som häckar på vår åker anlänt. Tofsvipan är en riktig dramaqueen med sina olika manövrar för att dra uppmärksamheten från sitt bo. Korparna däremot har lärt känna oss och är inte längre lika skygga för oss som tidigare. Jag är avundsjuk på min sambo som råkade höra en pärluggla i vårnatten.

Men jag gissar att det är många som checkar in här för att få höra det senaste om tamburenoveringen. Snickaren arbetade hårt hela lördagen med skrubbarna under trappan. Nu återstår några dagars arbete med skrubbarnas dörrar samt lister runt dörrar, fönster, väggar och golv. Bilderna nedan avslöjar att jag kommer att vara fullt sysselsatt med att måla tak, väggar, golv och lister under flera veckoslut framöver. Men visst blir det fint!





Medan snickaren jobbade inomhus var vi ute på gården och brände ris. Det mest konkreta beviset på att vi jobbade hårt är högen med aska, men även handskarna på tork i storstugan avslöjar att många par händer blivit våta i arbetet. Än återstår en dags arbete med att utplåna allt som inte duger till bastuved. Det blir en dag vars slut jag kommer att fira med ett glas champagne. Ingen som inte har röjt trädkronorna efter 50 träd kan föreställa sig hur förpipplandes pissigt jobb det har varit! Och jag kommer aldrig mer att tillåta att ens hälften så många träd fälls på en gång om så att jag förväntas röja riset.



Vi var redan på väg hem då jag alldeles i ändan av vår tomt bongade en tibast (Daphne Mezereum). Den vackra buskens släktnamn kommer från mytologin. Daphne var dotter till kungen av Thessaloniki och förvandlades till ett lagerträd efter att hon försökt fly undan guden Apollo (som inte hade en mobil att sms:a henne med). Tibasten har blad som är snarlika lagerträdets, busken har fått namn efter skönheten som förvandlades till ett lagerträd. Roligt att upptäcka nytt!

10 råd till dig som ska flytta

Jag anser mig själv vara något av en expert på att flytta. Här kommer 10 praktiska råd till dig som ska flytta. Råden har vaskats fram över en längre tid.

1. Börja förberedelserna inför flytten i god tid. Ingenting är så hemskt som en flytt där hälften av sakerna är opackade då flyttbilen anländer. Genom att inleda förberedelserna genast då du vet att du ska flytta undviker du den stress som alltför ofta går hand i hand med en flytt. Stressen är onödig, speciellt som en flytt för det mesta betyder ett steg mot något bättre.

2. Engagera en flyttfirma. Det kostar lite, men är oftast värt det. Om du engagerar dina vänner och släktingar till ett flyttalko är det minsta du kan göra att vara väl förberedd. Om flyttfolket går hem hungriga kan du räkna med att de inte ställer upp följande gång du behöver hjälp (om dom nu inte är masokister eller släktingar, alltså!).

3. Flyttlådor kan inte ersättas av plastpåsar och skokartonger. Rejäla, stadiga och jämnstora flyttlådor är det enda rätta för en person som vill spara sig själv och sina vänner/flyttfirman en huvudvärk.

4. Försök få tillträde till den nya lokalen innan själva flyttdagen. Då kan du på egen hand flytta över krukväxter, bordslampor, tavlor och annat som är svårt att passa in i en flyttlåda. Det sparar tid under den egentliga flytten, vilket du är tacksam för om du har betalda flyttkarlar. Om dina vänner hjälper med flytten är fördelen att du inte behöver ständigt vara orolig över att någon inte förstår att porträttet på faster Astrid faktiskt betyder mycker för dig.

5. Packa flyttlådorna så att de är jämntunga. Det tunga packas först, medan lätta och sköra saker placeras högre upp i lådan. Packa aldrig lådorna med råge. Överfulla lådor orsakar besvär för var och en som hanterar dessa. Se också till att packa lagom tätt för att undvika förskjutningar som kan skada dina ägodelar.

6. Packa aldrig böcker i flyttlådor. Böcker flyttas med fördel genom att man packar ner dem i papperskassar med handtag. Papperskassarna blir just så tunga att vem som helst orkar bära dem. Däremot är det ingen som vill eller orkar hantera en flyttlåda full av böcker. Papperskassarna med böckerna ska gärna flyttas innan själva flyttdagen. Om du engagerar flyttfirma är den här regeln inte så viktig, men även betald hjälp är tacksam för att lådorna är jämnt packade och lagom tunga.



7. Packa glas och annat skört extra noga. Själv skaffar jag alltid tillräckligt med silkespapper för allt glas. Mina champagneskålar från Karhulas fabrik (1930-tal) - som jag vill vara extra försiktig med - packade jag i silkespapper och lade sen i mindre lådor (t.ex. skokartonger eller tupperware-askar går bra). Dessa askar lade jag sen ner i flyttlådorna. Fördelen är att den extra lådan skyddar mot tyngd och stötar. Det är också viktigt att inte packa för tätt.

8. Reservera åtminstone en standardstor flyttlåda per kvadratmeter i din lägenhet. Om du har bott länge i samma lokal lönar det sig att reservera extra flyttlådor.

9. Innan du börjar packa lönar det sig att gå igenom alla skåp, skrymslen och lådor för att kassera det du inte längre behöver. Ingenting är dummare än att flytta saker du inte har användning för. Släng ingenting andra kan använda. Fida och Samaria tar emot kläder och skor. Det finns välgörenhetsloppisar som tar emot de kärl, böcker och möbler du inte längre behöver. Många kommer t.o.m. och hämtar det du inte längre vill ha.

10. Städa lokalen du lämnar. Städa den ordentligt. Det här förutsätter att din flytt är välorganiserad eftersom du annars oundvikligen kommer att göra allt i sista stund. Det är inte roligt att med sista krafterna försöka städa en lägenhet du antagligen ser för sista gången.

Och jo, jag håller som bäst på och förbereder min egen flytt. Flyttlasset går den 27 april, men jag har redan kasserat allt det jag inte behöver och gjort mig av med det. Dessutom har jag packat 80 % av de saker som vi inte använder dagligen. Det gör att jag kan åka till torpet genast efter jobbet på fredag eftermiddag och inte kommer att behöva stressa över flytten. Jag har redan engagerat flyttgänget och min sambo har lovat stå för lunchen som vi bjuder på så fort vi fått in våra saker i den nya lokalen. Jag gissar att det blir asiatiskt. Ingefärakyckling kanske…

Den som väntar på något gott väntar alltid för länge

Snickaren som huserar ute på torpet ringde idag och rapporterade att han nu har fått trappan upp till vinden på plats. Pärlsponten på väggarna i tamburen är helt installerad och innan veckans slut torde de två skrubbarna under trappan vara färdiga. Och samtidigt rapporterar åtminstone Helsingin Sanomats webbupplaga att man i Kyrkslätt njutit av 12,3 graders värme! Lite längre ut i Västra Nyland var det säkert ännu skönare!

Enbart tanken på att jag måste träla igenom fyra arbetsdagar innan jag kan åka ut till torpet gör mig galen! Fyra! Det här är värre än att som barn vänta på julgubben!

Tamburrenoveringen framskrider

Vi anlände till vårt påskfirande i soligt och om inte varmt så åtminstone vackert vårväder. Långfredagen brände vi ris på tomten samtidigt som vi värmde bastu och krattade löv där det redan torkat upp en del. Att vi under samma helg skulle få uppleva säsongens vintrigaste dag var det nog ingen som kunde ha gissat.



Själv var jag mest glad över att kunna konstatera att snickaren redan installerat hälften av pärlsponten i tamburen. Målningsleverantören hade blandat fel färg så det ser lite mörkt ut. Vi har nu fått rätt nyans, som alltså är ljusare än denna. Då pärlsponten är på väggen börjar snickaren bygga trappan upp till vinden.





I morse var det alltså så mycket snö överallt att man med gott samvete kunde stanna inomhus. Jag använde tiden till att tapetsera 2 taburetter med ett enkelt ofärgat linnetyg. Det kan verka lite oansenligt, men jag tycker det är fint. Om jag hade haft råd just nu hade jag kanske valt ett tyg från Jobs handtryck, en svensk firma som har världens finaste och dyraste tyger. Trycken som heter "rabarber", "kastanj" och "morfars trädgård" är mina favoriter.

Grått eller grönt?

Snickaren och elektrikern anlände prick klockan 8.00 i morse. Elektrikern besökte torpet nu för första gången och vi kom överens hur elinstallationerna i tamburen ska dras. Samtidigt kommer han att se över elinstallationerna på vinden, som är en otillräckliga just nu.

I väntan på bilder av hur renoveringen framskrider avslöjar jag en inredningspolitisk detalj. Här nedan ser du hurudan lampa som kommer att hänga i tamburen. Det gröna glaset är mycket nära den Billnäsgröna nyans som vi kommer att stryka på pärlsponten. Taket blir mandelvitt. Det var tänkt att golvet skulle få en mörkare grön färg, men nu har jag börjat undra om det inte trots allt vore bättre med en ljusgrå nyans. Jag hör gärna kommentarer, vad tycker du?

Torpet vaknar ur sin vintersömn

Hela året hittills har varit en enda lång sparlåga vad beträffar den här bloggen. Som fritidshus har torpet också fått klara sig ganska mycket på egen hand, hittills har vi övernattat bara 6 gånger på torpet i år. Men nu är det vår i luften. De första krokusarna och narcisserna sticker redan försiktigt fram under lövtäcket. Och vår snickare har i över en vecka arbetat med vår tamburrenovering, som vi var ut och inspekterade tidigare idag. Det var imponerande.









Gamla hus har alltid hemligheter som avslöjas då man börjar bryta upp väggar och golv. Hos oss fanns det såväl trevliga som en något mindre trevlig överraskning. Det bästa var att alla stockar är torra och friska. Det nästbästa är att det under taket (av bräder) som byggts nån gång för ca 30 år sen avslöjades ursprungliga fina takbjälkar med en ursprunglig pärlspont emellan. Vi kommer att lämna dem blottade eftersom takhöjden då blir 20+ cm högre. Ja, egentligen är det svårt att förstå varför någon skulle ha valt att sänka taket med 20 centimeter.

Jag gissar att anledningen var ett visst isoleringsbehov. Alla väggar, golv och tak var nämligen smockfulla av glasull. Glasull är inte bra för gamla hus och har nu ersatts med "selluvilla" som är en blandning av återanvänt träfiber (=gamla dagstidningar?) och borsalter. Det både absorberar och släpper igenom en viss mängd fukt, det brinner inte och mögelsporerna kommer alls inte överens med borsalterna. Samma isoleringsbehov kvarstår ej heller eftersom vinden har isolerats uppifrån sen dess.

Ja och glasullen är alltså den mindre trevliga överraskningen. Min gissning är att det finns mera glasull bakom andra vägg-, tak- och golvkonstruktioner. Det blir ett himla sjå att börja byta ut all ull mot selluvilla. Fast det kommer nog att ske efter hand.

Nu går jag och är nyfiken på det låga taket i sovrummet. Det vore logiskt med likadana takbjälkar i sovrummet och man börjar nästan vilja ha fram det ursprungliga taket där också.

Men jag ska nog nöja mig med ett projekt åt gången. Eller ett och ett. Några av er vet att jag också håller på att förbereda en lägenhetsrenovering och en flytt i stan. Men det är sen en helt annan historia.

Farväl färgglada sjuttital

Jag var redan inställd på vårens entré, men istället blev veckoslutet det vintrigaste och snörikaste hittills. Snön var välkommen och vacker, men jag var inomhus mest hela helgen tillsammans med en skrapa och en värmeblåsare. Snickaren vi har anlitat kommer att bygga om tamburen och installera en dörr från tamburen till gästrummet. Dörr och karm hittade jag på vinden, men dessa har senast fått en omgång målning på det färgglada sjuttitalet. Dörren är mörkgrön på ena sidan och orange på andra. Karmarna är likaså gröna.

Det är inte särskilt svårt eller ens tungt att ta bort målfärg. Däremot är det långsamt. Man får se upp med att inte blåsa för mycket het luft mot träet eftersom det kan missfärgas. Ja eller helt enkelt sveddas. Den gröna sidan av dörren har mjukare profiler än den orange. Den kommer att vara svår att skrapa ren utan att skada profilen.

Torpet som parallell verklighet

På väg ut mot torpet lördag morgon insåg jag något viktigt. Avståndet mellan hem och torp är ungefär 100 kilometer och det behövs. Jag behöver dessa 100 km för att mentalt skaka av mig alla tankar om arbete och vardag. Längs vägen finns ett antal "vägmärken" som hjälper mig att bli kvitt t.ex. just funderingar som har med mitt arbete att göra.

Det brukar börja med att vi gemensamt kommer överens om att ej längre prata om arbete eller arbetskamrater efter en viss viadukt som går över vägen. I takt med att vi närmar oss torpet (och avståndet till stan växer) blir jag allt mer lugn och glad. Samtidigt glömmer jag allt annat medan jag är på torpet.

Här nedan finns ett kort på våra underhyresgäster, familjen Fladdermus af sömntuta.

Lågtryck

Fotot nedan har tagits från sovrumsfönstret, som har en vy upp mot skogen bakom torpet. Så här års kunde man vänta sig att naturen utanför skulle vara frusen och snötäckt. Men det är dimma á la sent i november som gäller.



Har varit ordentligt förkyld i flera dagar. Då nosen är snorig är det bäst att drömma sig 3-4 månader framåt i tiden då vårblommorna blommar och sommaren står i farstun. Det får en att glömma snuvan åtminstone för ett ögonblick.