Så här såg det ut innan vår duktige snickare rev ut den gamla tamburen. Väggar och tak var i lackat trä. Den lilla skrubben i bakgrunden hade torpets tidigare ägare byggt som något slags påttrum.
Och så här ser resultatet ut idag. Den orangea dörren avslöjades bakom påttrummets vägg. Renoveringen återställde med andra ord den ursprungliga rumsfördelningen, man kan igen gå runt hela nedre våningen utan att hamna i en återvändsgränd. Då vi en dag får sovrummet och förmaket renoverade så ska alla dörrar i nedre våningen renoveras. Tills dess är den orangea dörren en påminnelse om att alla ytor i torpet en gång haft sjuttitalsfärg. T.ex. har spisen i storstugan en gång varit mörkröd, dörrkarmarna klartgröna och tamburgolvet mörkblått. Jag gissar att storstugans mörkbruna textiler (som den tidigare lämnade kvar) är från samma tid.
I mitt nästa blogginlägg skriver jag om Alli Paasikivis anknytning till torpet. Jag vet att ni dööör av nyfikenhet, men tyvärr får ni hålla er tills jag har fixat en bild för att illustrera inlägget. Ha det gott!
3 kommentarer:
Gratulerar - vansinnigt lyckad renovering av tamburen. Skulle närsomhelst platsa i Sköna Hem!
Oven väri vähän kläshää.... ;)
Tack, vi är också nöjda med resultatet. Men ännu återstår mycket jobb. Vi tar ett steg i taget. Det är lätt att vara otålig och ibland får man ta sig i kragen för att i kalendern rita in perioder då det inte pågår någon renovering.
Oven väri on iloista 1970-lukua ja jonkun toisen valinta. Se saa kläshätä kunnes on aika entisöidä kaikki alakerran ovet samalla sävyllä.
Skicka en kommentar