30.3.07
Magiska morgonstund
Morgonstund har sina belöningar. Idag kom den i form av tranedans på åkern utanför torpet. Jag promenerade till bilen då jag såg två tranor i pardans, lätt beslöjade av dimman som ännu ett ögonblick hängde kvar över åkern. Det kändes nästan som helgerån att klampa förbi. Tranorna brast ut i rop och samtidigt vittrade en vitsvanshjort i skogsbrynet min närhet och skuttade iväg. Det magiska ögonblicket var förbi lika snabbt som jag blivit medveten om det. Tydligen är det just före soluppgången man ska vara uppe för att få uppleva detta. Nästa gång vet jag att vara tystare och smyga mig förbi tranornas intima tête à tête.
28.3.07
Väntan är lång för den otålige
Den här arbetsveckan känns oändlig, men om den ändå skulle förbarma sig över otåliga lilla mig och ta slut så kan jag se framemot en 10 dagar lång vinterledighet. Då jag nångång i början av december avgjorde tidpunkten för årets vinterledighet så prickade jag in den så sent som möjligt. Med perfekt vårväder den här veckan och en nästan lika lovande prognos för nästa vecka hade jag knappast kunnat välja bättre.
Det är knappast svårt för någon att gissa var jag kommer att vara nästa vecka. Just det, på torpet! Jag brukar göra upp listor på allt sånt som ska göras. Min lista för nästa vecka börjar så här:
1. Besöka Byggnadsapoteket för att välja linoljefärg för matbord och stolar i gustaviansk stil. Antagligen blir det ljusgrått eller nån annan ljus nyans. Tanken är att jag ska måla pinnstolarna före vi åker iväg hem till stan så att linoljemålningens lukt får avdunsta under veckan då vi inte är där.
2. Bränna en hög med grankvistar och ris före det blir för torrt ute. Jag hoppas bara att det inte blåser för mycket, för då vågar jag inte tända på.
3. Transportera alla klabbar från skogen till carporten, som kommer att bli vårt nya vedlider. Det här är nog det absolut största jobbet, men det skulle vara viktigt att få så mycket som möjligt av det här gjort under ledigheten (som alltså ser ut att bli något helt annat än ledig tid).
4. Stämma träff med en arborist (heter det så?) som har lovat att komma och granska konditionen på våra askar och lindar. Jag hoppas att det inte blir en fällande dom för det sista vi behöver just nu är mera ved.
5. Röja hallonbuskar som växit upp runt våra vinbärsbuskar. Det här blir av om det är tillräckligt torrt. Senare i vår kommer vi att täcka marken med tidningspapper och strö på flis. På så sätt hålls området runt bärbuskarna så gott som underhållsfria i några år.
6. Kratta löv där det är tillräckligt torrt.
7. Rensa diket från dött gräs och löv som proppar till smältvatten. Det här är viktigt för smältvattnet rinner annars över vägen.
8. Smeta roundup på stubbarna som blev kvar då vi fällde aspar i vintras. Roundup är en (antagligen giftig) mönja som förstör trädets enzymer och hindrar en massa skott från att skjuta upp.
9. Njuta av våren.
10. Läsa en bok. Jag ska ta med mig Orhan Pamuks Snö och se om jag inte kan bli färdig med den.
Det är knappast svårt för någon att gissa var jag kommer att vara nästa vecka. Just det, på torpet! Jag brukar göra upp listor på allt sånt som ska göras. Min lista för nästa vecka börjar så här:
1. Besöka Byggnadsapoteket för att välja linoljefärg för matbord och stolar i gustaviansk stil. Antagligen blir det ljusgrått eller nån annan ljus nyans. Tanken är att jag ska måla pinnstolarna före vi åker iväg hem till stan så att linoljemålningens lukt får avdunsta under veckan då vi inte är där.
2. Bränna en hög med grankvistar och ris före det blir för torrt ute. Jag hoppas bara att det inte blåser för mycket, för då vågar jag inte tända på.
3. Transportera alla klabbar från skogen till carporten, som kommer att bli vårt nya vedlider. Det här är nog det absolut största jobbet, men det skulle vara viktigt att få så mycket som möjligt av det här gjort under ledigheten (som alltså ser ut att bli något helt annat än ledig tid).
4. Stämma träff med en arborist (heter det så?) som har lovat att komma och granska konditionen på våra askar och lindar. Jag hoppas att det inte blir en fällande dom för det sista vi behöver just nu är mera ved.
5. Röja hallonbuskar som växit upp runt våra vinbärsbuskar. Det här blir av om det är tillräckligt torrt. Senare i vår kommer vi att täcka marken med tidningspapper och strö på flis. På så sätt hålls området runt bärbuskarna så gott som underhållsfria i några år.
6. Kratta löv där det är tillräckligt torrt.
7. Rensa diket från dött gräs och löv som proppar till smältvatten. Det här är viktigt för smältvattnet rinner annars över vägen.
8. Smeta roundup på stubbarna som blev kvar då vi fällde aspar i vintras. Roundup är en (antagligen giftig) mönja som förstör trädets enzymer och hindrar en massa skott från att skjuta upp.
9. Njuta av våren.
10. Läsa en bok. Jag ska ta med mig Orhan Pamuks Snö och se om jag inte kan bli färdig med den.
24.3.07
Tjälföre och snödroppar
Torpet tog i morse emot oss i strålande vårväder. På en vecka hade så gott som all snö smultit. Den snö som fanns kvar var spröd och helt tydligt döende.
I en halv sekund hade vi tvekat då vi bestämde oss för att köra hela vägen fram till torpet. Vägen såg bra ut och var överlag i bättre skick än jag väntat mig. Däremot var de sista metrarna av uppfarten helt mättad av smältvatten. Marken var mjuk och jag misstänker att jag nu vet hur det känns att kliva i kvicksand. Bilen stannade nämligen med en gång och jag kände hur vi sjönk neråt i den av smältvatten mättade uppfarten. Den sista sträckan är egentligen mera gräsmatta än väg. Nu vet vi att det lönar sig att låta den torka innan man försöker köra över den.
Efter en och en halv timmes hårt arbete fick vi bilen upp på torr mark. Det kommer däremot att ta betydligt mera tid för oss att återställa uppfarten/gräsmattan i sitt ursprungliga skick.
Nåja, c'est la vie. Jag bestämde mig för att köra bilen ut på "stora vägen" och parkera den vid postlådan. Då jag promenerade tillbaks såg jag att tjälen håller på att gå ur jorden på väldigt många ställen. Med andra ord var vi nog lika dumma som alla galenpannor som ännu den här årstiden ger sig ut på isarna, men vem hade nu väntat sig att tjälen skulle gå ur jorden redan nu? Inte vi åtminstone.
Efter den här arbetsdryga lilla episoden var tillvaron betydligt mera behaglig. Solen sken från en klar blå himmel och vår lilla värld var full av vårtecken. Porlet i bäcken var konstant. Dessutom bongade vi dom första snödropparna och scillorna. Fåglarna kvittrade och jag såg årets första amiralfjäril. Blåsipporna blommar inte ännu, men bladen var fina. Torpet är för oss ännu så nytt att vi inte riktigt vet vilka blommor vi kan se framemot. Blåsipporna gläder mig nästan mest.
Vårt torp ligger inte vid havet eller ens vid någon sjö. Däremot har jag skämtat att vi kommer att ha egen strand då polarisarna smälter och havsytan stiger med 7 meter. Man börjar undra om det kan ske då man i slutet av mars kan kratta gården från fjolårslöven. Den östra sidan av gården var idag nämligen så torr att jag bra kunde kratta löven och de små kvistarna som fallit ur gårdslindarna. Dessutom inser jag nu att vi kommer att ha arbete för all evig framtid med all ved som ska klabbas, stapplas samt bäras hit och dit. Jag har gått och förklarat att björkveden spricker bara då det är flera grader kallt, men det stämmer nog inte. Åtminstone blev det klabbar hur lätt som helst av såväl björk som asp i plus 10 grader celsius, solsken och en svag vind från nordost.
20.3.07
grön(a)saker galore
Nu har det hänt! Krukorna och drivlådorna på våra fönsterbräden här hemma i stan är så många att min sambo inte längre kommer ihåg vad finns var. Och inte hjälper det med små lappar och skyltar heller då de är för många. Så många faktiskt att vi tar stormsteg mot att uppfylla de utmaningar som Finland ställdes inför då man skrev på Kyoto-avtalet.
Men medaljen har två sidor. Vi får tack vare den biologiska mångfalden visserligen njuta av lika syrerik luft som Yamomami-indianerna i Amazonas. Men avställningsyta kan vi bara drömma om. Häromdagen blev jag nästan av med mitt skrivbord, som utan mitt veto hade blivit parkeringsruta för pelargonplantor under vardagsrumsfönstret.
Apropå pelargoner så har vi ganska många. Det lär ska finnas 15 olika sorter, men antalet krukor med enskilda pelargonplantor känns oändligt.
I slutet av förra veckan var vi på Bauhaus. Egentligen hade vi inte behövt så mycket mer än ett slags superspackel, men min sambo har blivit bästa vän med Helge på trädgårdsavdelningen. På ett bord stod helleborus i svarta plastkrukor och blommade vackert. Jag försökte avråda eftersom min uppfattning är att importerade plantor inte är härdade för vårt klimat. Helge tog till det charmerande smil som säkert har vunnit honom Bauhaus stora förtjänstecken i guld och raderade all den tvekan jag drivit upp i min bättre hälft. Hur kan man argumentera mot nån som berättar att plantorna drivits upp på Åland? Vi hade med andra ord helleborus med oss hem. I vår planterar vi ut dem nånstans mellan huset och utedasset på landet.
Det känns lite tröttsamt med att hemmet förvandlas till ett drivhus. Vi har inga fönster somgår att öppna utan en större logistisk manöver. Nästan varje dag kommer det olika trädgårdsrelaterade försändelser på posten. Det är allt från automatiska bevattningssystem från Tyskland, fröpåsar från halvanonyma Leenor, Maijor och Sinikkor runtom i Finland till askar fulla av plastampuller fulla av pelargonplantor från England. Och eftersom webbsidor som marknadsförallt från större växthus och pergolor till lastbilslass med runda stenar finns bokmärkta på datorn misstänker jag att den stora tsunamin ännu inte har nått land.
Men aldrig har jag på så här nära håll kunnat följa med en amatör så hängiven och entusiastisk. Det handlar inte heller om att bara skaffa mera och flera av allt som står till buds trots att skenet kan bedra den oinsatte. Min sambo är metodiskoch diskriminerande. Allt antecknas noggrant i trädgårdsdagboken med pärmar av lakskinn. Nya sorter studeras noga, jämförs med andra och bokförs i detalj. I bokhyllan är vi innepå andra hyllmetern för trädgårdsrelaterad litteratur. Så om det här är en last är den en av få som förlänger livet och gör en lycklig.
Men medaljen har två sidor. Vi får tack vare den biologiska mångfalden visserligen njuta av lika syrerik luft som Yamomami-indianerna i Amazonas. Men avställningsyta kan vi bara drömma om. Häromdagen blev jag nästan av med mitt skrivbord, som utan mitt veto hade blivit parkeringsruta för pelargonplantor under vardagsrumsfönstret.
Apropå pelargoner så har vi ganska många. Det lär ska finnas 15 olika sorter, men antalet krukor med enskilda pelargonplantor känns oändligt.
I slutet av förra veckan var vi på Bauhaus. Egentligen hade vi inte behövt så mycket mer än ett slags superspackel, men min sambo har blivit bästa vän med Helge på trädgårdsavdelningen. På ett bord stod helleborus i svarta plastkrukor och blommade vackert. Jag försökte avråda eftersom min uppfattning är att importerade plantor inte är härdade för vårt klimat. Helge tog till det charmerande smil som säkert har vunnit honom Bauhaus stora förtjänstecken i guld och raderade all den tvekan jag drivit upp i min bättre hälft. Hur kan man argumentera mot nån som berättar att plantorna drivits upp på Åland? Vi hade med andra ord helleborus med oss hem. I vår planterar vi ut dem nånstans mellan huset och utedasset på landet.
Det känns lite tröttsamt med att hemmet förvandlas till ett drivhus. Vi har inga fönster somgår att öppna utan en större logistisk manöver. Nästan varje dag kommer det olika trädgårdsrelaterade försändelser på posten. Det är allt från automatiska bevattningssystem från Tyskland, fröpåsar från halvanonyma Leenor, Maijor och Sinikkor runtom i Finland till askar fulla av plastampuller fulla av pelargonplantor från England. Och eftersom webbsidor som marknadsförallt från större växthus och pergolor till lastbilslass med runda stenar finns bokmärkta på datorn misstänker jag att den stora tsunamin ännu inte har nått land.
Men aldrig har jag på så här nära håll kunnat följa med en amatör så hängiven och entusiastisk. Det handlar inte heller om att bara skaffa mera och flera av allt som står till buds trots att skenet kan bedra den oinsatte. Min sambo är metodiskoch diskriminerande. Allt antecknas noggrant i trädgårdsdagboken med pärmar av lakskinn. Nya sorter studeras noga, jämförs med andra och bokförs i detalj. I bokhyllan är vi innepå andra hyllmetern för trädgårdsrelaterad litteratur. Så om det här är en last är den en av få som förlänger livet och gör en lycklig.
19.3.07
Svar på utmaning
Hjäp! Jag har blivit utmanad att avslöja något om mig själv. Och jag som trodde att det räcker att man skriver om dittan och dattan. Mitt svar på utmaningen hittar du om du orkar läsa längre än reglerna nedan.
Regler:Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.
1. Jag har ett förträffligt lokalsinne och hittar lätt rätt speciellt i urbana områden. Om jag dessutom har varit nånstans en gång hittar jag alltid tillbaks.
2. Mina mockarutor är dom bästa som jag någonsin har ätit. Hemligheten finns i glacyren, som jag rör ihop utan att följa något recept.
3. Jag kan måla utan att klotta. Sist som jag målade väggarna i vardagsrummet målade jag linjen mellan vägg och tak utan hjälpmedel. Att jag inte tycker om att måla är sen en annan sak.
4. Jag sover som en stock. För att somna räcker det oftast att jag lägger ifrån mig det jag läser och kryper lite längre ner under täcket. Det bästa som finns är att någon gång ta en tupplur mitt på dagen.
5. Har bra näsa för de mest prisvärda fynd på loppmarknader och i antikvitetsaffärer. I vanliga affärer har jag däremot en ofelbar förmåga att alltid tycka bäst om det som är dyrast.
6. Den här sista är svår, men jag är svårprovocerad och har ett gott tålamod i sociala situationer. Däremot kan jag ibland välja att själv provocera. Speciellt om jag märker att min kontrahent på ett osunt sätt är övertygad om att han har rätt.
Och nu då jag har svarat på dessa frågor utmanar jag alla mina sex läsare att tänka ut vilka egenskaper som gör just dig till den unika och speciella person du är.
Regler:Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.
1. Jag har ett förträffligt lokalsinne och hittar lätt rätt speciellt i urbana områden. Om jag dessutom har varit nånstans en gång hittar jag alltid tillbaks.
2. Mina mockarutor är dom bästa som jag någonsin har ätit. Hemligheten finns i glacyren, som jag rör ihop utan att följa något recept.
3. Jag kan måla utan att klotta. Sist som jag målade väggarna i vardagsrummet målade jag linjen mellan vägg och tak utan hjälpmedel. Att jag inte tycker om att måla är sen en annan sak.
4. Jag sover som en stock. För att somna räcker det oftast att jag lägger ifrån mig det jag läser och kryper lite längre ner under täcket. Det bästa som finns är att någon gång ta en tupplur mitt på dagen.
5. Har bra näsa för de mest prisvärda fynd på loppmarknader och i antikvitetsaffärer. I vanliga affärer har jag däremot en ofelbar förmåga att alltid tycka bäst om det som är dyrast.
6. Den här sista är svår, men jag är svårprovocerad och har ett gott tålamod i sociala situationer. Däremot kan jag ibland välja att själv provocera. Speciellt om jag märker att min kontrahent på ett osunt sätt är övertygad om att han har rätt.
Och nu då jag har svarat på dessa frågor utmanar jag alla mina sex läsare att tänka ut vilka egenskaper som gör just dig till den unika och speciella person du är.
14.3.07
Frågor och svar
De här frågorna plockade jag från Majas blog, som finns länkad här intill (Man lär så länge man har elever). På slutet lade jag till några frågor som jag fått anno dazumal och vars svar jag nu uppdaterat.
1. Kan du fixa en punktering och byta torkarblad själv?
Visst, men lika gärna överlåter jag åtminstone punkteringen åt någon annan. Torkarbladen klarar jag av snabbt själv.
2. Hur äter du ett äpple?Vanligen utan att skala det först.
Om äpplet är utländskt och täckt med en äcklig film för att hålla bättre tvättar jag det först och gnider det sen rent mot en handduk.
3. Är du rädd för små svarta kryp med många ben?
Nej. Däremot är jag rädd för lite större svarta "kryp" som helt saknar ben men ringlar sig fram.
4. Big Brother eller Sportnytt?
Båda låter som någotslags orättvist straff.
5. Rent spontant, om du får välja en present till dig själv, vad skulle det bli då?
Ledig tid, som jag kan förfoga över fritt.
6. Är du mörkrädd?
Nja, inte riktigt. Det är osannolikt att någon bulubisi skulle orka stå och valla i mörkret på att jag annan ska dyka upp. Däremot har jag hört om praxis inom vissa finska familjer att ha en "kakkakummi" med sig till utedasset.
7. Resmål som fascinerar?
Island. Härligt resmål med härliga människor. Jag rekommenderar trots att det är dyrt. Kapstaden var också en fin upplevelse.
8. Ditt senaste telefonsamtal?
Det var någon som ville veta något om en budget.
9. Om du får välja en artist som kommer och spelar för dig på din födelsedag, vem blir det?Pascal Rogé får gärna komma och spela Saties gymnopedier på en stor Steinway flygel för mig. Fast nu är jag lite osäker på om han fortfarande lever...
10. Förrätt eller efterrätt?
Jo tack. För några år sedan hade jag helt säkert prioriterat efterrätten, men på senare tid föredrar jag allt oftare förrätten. Åldern kommer sällan ensam.
11. Bästa stunden på dagen?
Morgonstund har guld i mun. Speciellt om det är lördag morgon och jag har tid att ägna mig åt de två dagstidningar vi prenumererar på.
12. Tre saker du alltid har med dig?
Nycklar, mobil och plånbok.
13. E-post eller snigelpost?
Snigelpost är den bästa vardagslyx som finns. I denna era av evinnerligt mejlande bör en gentleman ibland ta tid på sig att producera ett handskrivet brev eller kort.
14. Den senaste komplimangen du fick?
Nån sa att jag är söt.
15. Senaste gången någon skällde på dig?
I eftermiddags. Jag skällde tillbaks, vilket är väldigt ovanligt.
16. Vad finns under din säng?
Dammråttor, men dom räknas bara i Borgå (har jag hört).
17. Vilken bok ligger på ditt nattduksbord?
Hah, den här frågan är som direkt från SFPs webbpresentation av riksdagsvalskandidater. Mitt svar: Henrik Meinanders Finlands historia samt Orhan Pamuks Snö. Dessutom finns där ett flertal tidskrifter.
18. Vem beundrar du?
Jag har väl gått och blivit cynisk då jag har svårt att svara på den här frågan. Man brukar visst svara Moder Teresa och Mahatma Gandhi, men jag kan nog bara säga att den här frågan ger orsak till eftertanke. Överlag beundrar jag personer som gör något de tror på trots dåliga odds.
19. När rördes du senast till tårar?
Hedniska lilla jag rördes till tårar senast då jag fick ett sms om att Borgå domkyrka stod i lågor. Jag blev själv förvånad och kommer därför så bra ihåg det.
20. Nämn något du inte är bra på.
(politiska) intriger och datorspel
21. Vilket motiv har screensavern på din dator?
En trädgård i Vichtis som jag aldrig besökt, men som jag hittade på webben.
1. Kan du fixa en punktering och byta torkarblad själv?
Visst, men lika gärna överlåter jag åtminstone punkteringen åt någon annan. Torkarbladen klarar jag av snabbt själv.
2. Hur äter du ett äpple?Vanligen utan att skala det först.
Om äpplet är utländskt och täckt med en äcklig film för att hålla bättre tvättar jag det först och gnider det sen rent mot en handduk.
3. Är du rädd för små svarta kryp med många ben?
Nej. Däremot är jag rädd för lite större svarta "kryp" som helt saknar ben men ringlar sig fram.
4. Big Brother eller Sportnytt?
Båda låter som någotslags orättvist straff.
5. Rent spontant, om du får välja en present till dig själv, vad skulle det bli då?
Ledig tid, som jag kan förfoga över fritt.
6. Är du mörkrädd?
Nja, inte riktigt. Det är osannolikt att någon bulubisi skulle orka stå och valla i mörkret på att jag annan ska dyka upp. Däremot har jag hört om praxis inom vissa finska familjer att ha en "kakkakummi" med sig till utedasset.
7. Resmål som fascinerar?
Island. Härligt resmål med härliga människor. Jag rekommenderar trots att det är dyrt. Kapstaden var också en fin upplevelse.
8. Ditt senaste telefonsamtal?
Det var någon som ville veta något om en budget.
9. Om du får välja en artist som kommer och spelar för dig på din födelsedag, vem blir det?Pascal Rogé får gärna komma och spela Saties gymnopedier på en stor Steinway flygel för mig. Fast nu är jag lite osäker på om han fortfarande lever...
10. Förrätt eller efterrätt?
Jo tack. För några år sedan hade jag helt säkert prioriterat efterrätten, men på senare tid föredrar jag allt oftare förrätten. Åldern kommer sällan ensam.
11. Bästa stunden på dagen?
Morgonstund har guld i mun. Speciellt om det är lördag morgon och jag har tid att ägna mig åt de två dagstidningar vi prenumererar på.
12. Tre saker du alltid har med dig?
Nycklar, mobil och plånbok.
13. E-post eller snigelpost?
Snigelpost är den bästa vardagslyx som finns. I denna era av evinnerligt mejlande bör en gentleman ibland ta tid på sig att producera ett handskrivet brev eller kort.
14. Den senaste komplimangen du fick?
Nån sa att jag är söt.
15. Senaste gången någon skällde på dig?
I eftermiddags. Jag skällde tillbaks, vilket är väldigt ovanligt.
16. Vad finns under din säng?
Dammråttor, men dom räknas bara i Borgå (har jag hört).
17. Vilken bok ligger på ditt nattduksbord?
Hah, den här frågan är som direkt från SFPs webbpresentation av riksdagsvalskandidater. Mitt svar: Henrik Meinanders Finlands historia samt Orhan Pamuks Snö. Dessutom finns där ett flertal tidskrifter.
18. Vem beundrar du?
Jag har väl gått och blivit cynisk då jag har svårt att svara på den här frågan. Man brukar visst svara Moder Teresa och Mahatma Gandhi, men jag kan nog bara säga att den här frågan ger orsak till eftertanke. Överlag beundrar jag personer som gör något de tror på trots dåliga odds.
19. När rördes du senast till tårar?
Hedniska lilla jag rördes till tårar senast då jag fick ett sms om att Borgå domkyrka stod i lågor. Jag blev själv förvånad och kommer därför så bra ihåg det.
20. Nämn något du inte är bra på.
(politiska) intriger och datorspel
21. Vilket motiv har screensavern på din dator?
En trädgård i Vichtis som jag aldrig besökt, men som jag hittade på webben.
11.3.07
Länge leve murgrönan!
Hmm, jag märker att det är en liten evighet sen jag skrivit sist. Är det månne nån som ännu orkar titta in för att se om jag fortfarande bloggar överhuvudtaget?
I varje fall så kan jag idag rapportera en glad nyhet! Minns ni den döda murgrönan? Nå den är fortfarande lika stendöd som sist, men jag har nu en ny murgröna i mitt liv. En generös person på min arbetsplats förbarmade sig över min sorg och gav mig en helt underbart vacker murgröna istället. Murgrönan mår nu bra hemma hos mig ute på landet, som du själv kan konstatera på veckans bild. Tack Elisabeth!
In other news: Arbetsveckan slutade med en timme långt meningsutbyte med min chef och jag var dessutom trött efter en lång och tung vecka. Men vi hade redan för ett par veckor sen bestämt att vi skulle ut till landet den här helgen. Vi kom iväg över en timme senare än beräknat, vilket betydde att det var kolmörkt då vi kom fram. Dessutom var det nästan kusligt dimmigt, men väl framme kändes det skönt. Kvällen gick snabbt medan vi värmde upp stugan inför natten. Mitt tips nummer ett för avstressande tillvaro är att sitta i sovrummets gungstol och stirra in i brasan. Och mera mysigt blir det med t.ex. Pascal Roge´ som spelar Eric Saties gymnopedier.
Det visade sig att vi valt ett perfekt veckoslut att åka ut till landet för såväl lördagen som söndagen var soliga och vackra. Fast jag måste nog medge att det kunde ha regnat småsten hela lördag förmiddag utan att jag hade märkt det. Jag låg nämligen och sov. Efter frukost gick jag och lade mig igen, mest för att värma fötterna. Jag vaknade vid halv 2 tiden och förstod nog först då hur utmattad jag var efter förra veckan. Nu sitter jag här och undrar när jag sist har sovit så länge. Och så fantastiskt gott!
Vi fick nog ett och annat gjort också, men det finaste med den här helgen var att vi njöt av tillvaron som bara riktiga mumintroll kan göra. Och då andan föll på klippte vi ner en och annan buske, städade lite i tamburen och bar en bänk upp på vinden.
I varje fall så kan jag idag rapportera en glad nyhet! Minns ni den döda murgrönan? Nå den är fortfarande lika stendöd som sist, men jag har nu en ny murgröna i mitt liv. En generös person på min arbetsplats förbarmade sig över min sorg och gav mig en helt underbart vacker murgröna istället. Murgrönan mår nu bra hemma hos mig ute på landet, som du själv kan konstatera på veckans bild. Tack Elisabeth!
In other news: Arbetsveckan slutade med en timme långt meningsutbyte med min chef och jag var dessutom trött efter en lång och tung vecka. Men vi hade redan för ett par veckor sen bestämt att vi skulle ut till landet den här helgen. Vi kom iväg över en timme senare än beräknat, vilket betydde att det var kolmörkt då vi kom fram. Dessutom var det nästan kusligt dimmigt, men väl framme kändes det skönt. Kvällen gick snabbt medan vi värmde upp stugan inför natten. Mitt tips nummer ett för avstressande tillvaro är att sitta i sovrummets gungstol och stirra in i brasan. Och mera mysigt blir det med t.ex. Pascal Roge´ som spelar Eric Saties gymnopedier.
Det visade sig att vi valt ett perfekt veckoslut att åka ut till landet för såväl lördagen som söndagen var soliga och vackra. Fast jag måste nog medge att det kunde ha regnat småsten hela lördag förmiddag utan att jag hade märkt det. Jag låg nämligen och sov. Efter frukost gick jag och lade mig igen, mest för att värma fötterna. Jag vaknade vid halv 2 tiden och förstod nog först då hur utmattad jag var efter förra veckan. Nu sitter jag här och undrar när jag sist har sovit så länge. Och så fantastiskt gott!
Vi fick nog ett och annat gjort också, men det finaste med den här helgen var att vi njöt av tillvaron som bara riktiga mumintroll kan göra. Och då andan föll på klippte vi ner en och annan buske, städade lite i tamburen och bar en bänk upp på vinden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)