Bara 51 dagar kvar...

Jag har alltid tyckt att det bästa med våren är att man utan större besvär kan vara ute och göra alltmöjligt. Min programförklaring inför vinteledigheten för en vecka sen var ambitiös, men jag inser nu att jag faktiskt åstadkommit det mesta. Det enda jag inte vågade göra var bränna ris eftersom det har varit så blåsigt.

Hela gårdagen gick åt då jag målade våra nya pinnstolar. Linoljefärgen är ganska rinnig så man måste vara noggrann om man inte vill att målningen ska rinna. Aldrig hade jag tänkt mig att det skulle ta en timme och 15 minuter att måla en stol, men nu vet jag att det kan vara så. Det fanns ett halvt dussin stolar och min enda tröst är att matbordet inte har anlänt ännu.

Mellan verserna hade vi besök av goda vänner. Det blev tal om skor. Min klasskamrat från gymnasiet hade räknat alla sina skor, men det blev nog aldrig riktigt klart för mig varför. Kanske för att hon har ambitioner på att bli ankdammens egen imelda.

Under studietiden i USA läste jag en kurs i antropologi. Vår professor var en gammal hippie som tyckte att dagens ungdom lever i ett osunt materiellt överflöd och för att bevisa någon poäng som förblev lite flummig gav han hela kursen i uppgift att göra en lista på alla våra klädesplagg, skor och accessoarer. För mig som hade största delen av mina persedlar på fel sida om Atlanten var uppgiften enkel, men jag är ännu idag förbluffad över att några av mina studiekompisar hade över 100 par skor!

Var förvarar man 100 par skor? Jag skulle bra gärna ha sett de garderober som rymmer sådana mängder sneakers, sandaler, stövlar, tofflor och skor. Själv hör jag till den (ovanliga??) skolan som tycker att skor inte får stå framme. En tambur full av skor är kanske inte det värsta som finns, men det bara måste strida mot en hel hop feng-shui lagar. Därför har jag två byråer hemma i tamburen som rymmer en stor del av de skor som vi har i daglig användning. Och de skor vi har ute på torpet kommer inom en snar framtid att gömmas under locket på en gammal kökssoffa som jag har ärvt. Men före det ska den få en omgång av samma havregrå linoljefärg som mina stolar.

Är det förresten nån som kan väva mattor? Eller känner nån som kan och vill väva mattor på beställning? Storstugan ute på torpet behöver nya trasmattor. Jag besökte häromveckan en affär på Fabiansgatan som säljer trasmattor. Och visst var urvalet helt överväldigande. Affärens alla mattor är handgjorda på mattvävt som man själv färgar och river för att kvaliteten skall vara den bästa. Jag hittade två favoriter, men kom aldrig så långt att jag skulle ha börjat fundera på färgkombinationer. Mina mattdrömmar avbröts nämligen av att jag såg meterpriset på de fina trasmattorna. Jag insåg genast att jag borde ha köpt ett mindre torp för storstugan kräver minst 3 stycken 5-meter långa trasmattor, helst 80-85 cm breda. Dessa mattor hade kostat 2000 euro. Så mycket är jag inte beredd att betala trots att den svenskspråkiga servicen var utsökt. Jag överväger att skriva in mig på Arbis och lära mig att själv väva mattor.

Men tillbaka till skorna. Hela vägen hem satt jag och funderade på att räkna mina egna skor. Jag tippar på ungefär 30 par, men dessa par är utspridda på fyra olika platser i svenskfinland, nämligen hemma i stan, ute på torpet, i mitt barndomshem samt på jobbet. Hur många par skor har du?

Ja, och rubriken berättar hur många arbetsdagar jag har kvar till sommarsemestern.